Häng!

Ett par goa baggy byxor med rejält häng fick äldsta barnbarnet. Härliga att springa runt i!

Hade fått en tröja av en släkting som jag tyckte hade ett mysigt tyg,  och med en avvikande färg på mudden blev det perfekt. Gjorde mönstret själv, man kan chansa lite när tyget är gratis. Både fram och bakstycket gjordes i en mönsterdel. Sen satte jag dit en randig liten grenkil. Syns inte så mycket, men det är lite tufft tycker jag. Dottern på 18 år vill ha likadana ...jättekul! Får se om jag kan lösa det.

Vändbar historia

Sonen där hemma ville ha en mössa som matchade skidjackan och skidbyxorna. Det skulle vara knallgult, svart, vitt och grått. Jag fick ta mig en rejäl funderare och till slut kläckte jag den här vändbara historien. En hel del jobb för en mössa, men det var rätt kul med applikationerna. Hm...fast han gillar den bäst utan den vitgråa kanten, så han viker in den bara. Simsalabim så har han fått den som han vill! Ja så kan det gå...

På tvären och längden

På vinter älskar jag att sticka pulsvärmare i alla modeller. Här har jag stickat i alpaca, mjukt och ändå varmt.  Kul med den randiga, den är stickad på tvären. Oftast gör jag det enkelt för mig, jag stickar en rektangel som jag syr ihop med en öppning för tummen. Det här är något för den som vill börja sticka men tycker det verkar för svårt, pulsvärmare är super enkelt!

Isbjörnar och pingviner?

Jo, det låter ju lite lustigt när man säger det ihop sådär. För isbjörnar och pingviner är ju så långt ifrån grannar som man kan komma. Men här är de i alla fall tillsammans i det här tuffa fototyget från Stoff och Stil. Det är väl helt uppenbart att knatten har valt tyget alldeles själv. Och visst, tyget är spännande och lite udda, men det var så svårt att bestämma sig vad det skulle bli av det. Jag tyckte inte riktigt att det passade, till någonting egentligen. Vilken tur att svärmor kom på att det skulle bli en pyjamas.

   Förresten så har jag köpt mig en overlock på symässan i Göteborg förra helgen. En Janome MyLock 644D. På grund av elaka bacillusker så har jag småsytt på den här pyjamasen i en vecka. Men nu är den färdig och har använts i tre nätter. 

Ett stycke haklapp

Eller "hapipp" som min äldsta dotter sa när hon var lite mer liten. Men lilla tjejen har inte något större vokabulär och kan inte säga haklapp ännu. Men "mamma", "pappa", "titta" och "vad är det?" hör vi däremot. Vid ett läkarbesök vid 11 ½ månad tittade läkaren på mig och sa förvånat: "Sa hon precis "Vad är det?". Det lät så!" Och det gjorde hon verkligen, och gör fortfarande. Annars så får man ju ingenting veta!

   Till haklappen då. Denna första haklapp är sydd i vaxduk och den har kardborreknäppning i nacken. Tyvärr så gick det lite knaggligt med den. Allt krånglade och jag slet mitt hår. Det var väldigt svårt att sy snedslå runt omkring, eftersom allting är så stelt. Men en helt okej haklapp blev det till slut, och nu när jag har slutat att sura över hur långt tid det tog mig så blir jag mer och mer nöjd. Den är verkligen praktisk, bara att skölja av när den har använts, eller gnugga lite med diskborsten om det behövs. Dessutom mycket skönare och mer följsam än de där hårda plasthaklapparna som vi hade tidigare.